onsdag 12 september 2012

Om konsten att elda i en tunna

För ett par år sedan fick jag en eldningstunna i present. En stor tunna med hål borrade en bit nedanför mitten, för luftförsörjningen, precis som jag instruerat.
Tunnan placerade jag på några stenplattor och här eldar jag slånbärsbuske. Världens mest idiotiska buske, växer vilt här i Mälardalen, gissningsvis vill ingen ha den, men ingen har kommit på hur man blir av med den för gott.

Grunda med kartong eller annat brännbart som är lättantändligt, tryck ner rätt många grenar i tunnan och lirka ner en tidning som du tuttar på. Tändvätska behövs bara om det regnat. Det tar ofta en stund att få till en riktig brasa, men när den är igång är det bara att mata på med grenar. Använd en redig spade eller annat lämpligt att trycka ner grenarna så att lågorna når dem. Om det bara brinner långt nere i tunnan så måste elden matas ordentligt med grenar annars dör den.

Det finns sällan anledning att finfördela grenarna, tryck ner så gott det går istället, bränn av en bit och tryck ner resten när det går. Ingen vits att jobba i onödan, finns alltid annat som behöver tas om hand (se nedan). Ska du elda en soffa eller annat större föremål så går det att elda bitvis om man krånglar upp den på tunnan. Kan du slå eller hugga sönder den först är det bra, men absolut inte nödvändigt. Har soffan stått ute är det idé att kolla under locket så att det inte sitter ett getingbo där.

Om du kan, elda på kvällen. Då är gräset fuktigt och man är ensam med fågelsträcken. Den tid du sparar på att inte finfördela allt läggs med fördel på att noga se till att inga små djur följer med i tunnan. Risken är minimal när man eldar i tunna, men se upp om du eldar direkt på marken och sparat ihop till en hög under längre tid. Igelkottarna bosätter sig gärna där.
Hur kul det än är att elda så är det lika bra att ge sig när askan når över lufthålen för då kommer det ändå inte att brinna lika bra. Låt allt stå och slockna helt, gärna i några dagar, innan du tömmer ur askan och drar igång igen.
Kommer på en mycket vag litterär referens och det är att spaden jag trycker ner riset med är en riktig Belinda Bauer-spade, gammal som gatan och rostig på det där snygga sättet. Som den som avporträtteras på omslaget till Mörk jord, en riktigt bra kriminalroman. Finns nu ute i pocket och den är inte bara bra utan väldigt snygg också - köp som present!
Ytterligare ett par läsvärda böcker, inte långsökta alls i sammanhanget: Hasse Alfredssons En liten bok om att bränna löv, ris och kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården och så har vi tjecken Karel Capek vars Ett år med min trädgård jag läste om på en resa till Prag för några år sedan. Om de är svåra att få tag på så sök på antikvariat, eller på antikvariat.nethttp://antikvariat.net/.




0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Design by BlogSpotDesign | Ngetik Dot Com