Mingel på holländska ambassaden.

När Herman Koch var i Sverige för ett tag sen var jag på ett mingel på Holländska ambassaden, den enda ambassad som ligger på Södermalm, i ett vackert palats.

Bakom Karin Wahlén skymtas Koch

Holländske ambassadören talade sig varm för biblioteken och läste själv böcker på alla möjliga språk. Ingenting verkade omöjligt. Själv påstod jag i somras att jag skulle läsa Kochs bok Middagen på holländska. Fick för mig att det inte skulle vara så svårt om man kan läsa på tyska, engelska, danska och norska, men jag klarade inte av en enda sida. Hann inte ens tänka på att fixa ordbok, förståelsen fanns inte inom räckhåll om man säger så.

Middagen på holländska

Middagen behandlar ett moraliskt dilemma, och utspelas på en flott restaurang där två vuxna bröder med fruar stämt träff för att äta, men också för att prata om ett problem i familjen. En katastrof snarast. Den ene brodern är en kändis och väntas bli landets näste premiärminister, så deras närvaro går ingen förbi. Det går rätt snabbt att läsa den här smarta och intressanta boken, känns lite som ett kammarspel, en aning kväljande. Jag associerar bland annat till A clockwork orange som skrämde slag på mig när jag var ung (filmen, inte boken).

När det handlar om Holland måste jag bara länka till en gammal favoritgrupp, Focus. Holländsk progressiv rock när den var som bäst dvs i början av 70-talet. Kolla in vem som presenterar dem i första videon! På Spotify låter det här underbart men då går man ju miste både om Gladys och tidsandan.

(Vid den här tiden lyssnade jag mycket på en annan holländsk grupp, Ekseption, men de kan jag bara inte återuppliva. Focus gillar jag fortfarande.)