söndag 9 december 2012

Två favoritromaner, en av Joseph Heller och en av Vilhelm Moberg. Plus lite om Operan.

I januari blir det fest för alla som gillar pocketböcker när Vilhelm Mobergs utvandrarsvit kommer i specialsnygga utgåvor. Och Joseph Hellers Moment 22 är absolut storartad! (Den och Kurt Vonneguts Slakthus 5 är de bästa antikrigsromaner jag någonsin läst.)
Men jag har alltså två andra favoriter av Moberg och Heller, två existentiella romaner. Mobergs melankoliska Din stund på jorden (från 1963) handlar om en emigrants sista år i livet. Den har sänts som följetong på radio, satts upp som teater och tv-filmatiserats1973. Är helt fristående, men passar att läsa efter utvandrarserien. 

"Du ska alltid tänka: Jag är här på jorden denna enda gång! Jag kan aldrig komma hit igen!" 


Jag föreställer mig att emigranten lyssnade väldigt mycket på Jussi Björling. 
Börjar man lyssna på Jussi är det nästan omöjligt att sluta.

Någonting har hänt (från 1974) skulle jag kunna citera precis hur mycket som helst ur och nedan kommer tre välvalda.

"Min fru och jag kan egentligen inte tala med varandra om något viktigt längre; fast ibland glömmer jag det och gör ett försök. /.../ Vad är det som har hänt med oss? Nånting har hänt."
"Någonstans djupt inne i sitt lilla jag har han redan tappat bort den ännu mindre pojke han var en gång, den ursprungliga produkten." (om sonen)
"(Världen fungerar helt enkelt inte. Den är en idé som tillhör det förflutna.)"

Nerkrafsat av mig i Någonting har hänt. Tror det handlar om  Bob Slocum, men kan inte svära på det.
Ett bra tips för att fatta om man kommer att tycka om en bok lär vara att läsa några rader på åtminstone tre olika ställen i den. Så ifall ovanstående citat tilltalar dig - försök få tag på den här boken. Den passar osedvanligt illa för dig som vill att det ska hända mycket i en bok, åtminstone ytligt sett. Det här är Bob som reflekterar över livet, sitt äktenskap, sin tonårsdotter och son. Det finns drag av Woody Allens Zelig i Bob tycker jag.

Båda dessa böcker läste jag i logen när jag börjat som påklädare på Operan 1986. Jag var bland annat Loa Falkmans påskfjäderansvariga (han hade fjädrar på sin kostym) när han spelade fågelfängaren Papageno i Trollflöjten. Hellers bok är nerklottrad med anvisningar om diverse viktiga byten. I Nötknäpparen fanns uppenbarligen tolv möss, nitton snöflingor och tretton blomstervalsflickor. Kan inte föreställa mig att jag ansvarade för dem alla. 
Här poserar jag lite lätt och ledigt innan jag ska åka till Operan


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Design by BlogSpotDesign | Ngetik Dot Com