Tre tunna och fina romaner

Sepiatonat mästerverk

Gillas kärvt och poetiskt? Isåfall rekommenderas Train dreams av Denis Johnson, perfekt till fans av Cormac MacCarthy. Till formatet (116 sidor) påminner den om The road, men till tematiken mer om Blood meridian, fast inte alls lika blodig. Den tystlåtne daglönaren Robert Grainer sliter hårt men gläds åt stunderna med fru och liten dotter. En gång skymtar han en ung hillbillystjärna som heter Elvis Presley, fast egentligen är han inne hos barberaren och missar allt, ändå blir det ett bestående minne. Denna roman sätter sig fast och förtjänar många läsare. Ett passande musiktips:

Mannen som planterade träd är en naturlyrisk fabel av Jean Giono, för första gången översatt till svenska. Ursprungligen endast 30 sidor men med hjälp av stort typsnitt, teckningar och efterord blir denna fina bok hela 48 sidor. Det här är en upplyftande, enkel och varm berättelse med en rolig kringhistoria. Läs! Eller köp och ge bort istället för en blomma.
Ett filmtips: det franska historiska dramat Jean de Florette.

Underligt och underbart omslag, sepiatonat

Tjugo träd och en apelsin av den kurdiske författaren Hamdi Özyurt är en verklighetsbaserad kärlekshistoria som precis kommit i pocket. En kvinna och en man möts på en tågstation i Sverige. De måste vänta länge på nästa tåg och han börjar teckna hennes porträtt samtidigt som hon berättar om sin lyckliga barndom på Korfu, om hennes farfar som älskade just henne över allt annat. Ett musiktips, bara för att den är så vacker: