Wonder av Palacio & Black Hole av Burns

10-årige August Pullman har ett svårt deformerat ansikte. Alla ryggar tillbaka i fasa vid första anblicken av hans ansikte, en del skriker. Nu ska han börja skolan efter att ha undervisats i hemmet. Det blir en bumpy road för lille Auggie.

Utan det sockersöta slutet hade jag helhjärtat rekommenderat Wonder. Med det sagt så tyckte jag ändå att den var alldeles ljuvlig. Läs! Ge bort den till unga människor, såna som fortfarande går i skolan, till lärare också förresten. (Vill du inte läsa på engelska så kommer Brombergs förlag att ge ut den på svenska.) 

Om man som jag gillar graphic novels och dessutom dystopier så är Black Hole av Charles Burns ett hett om än inte nytt tips. I den drabbas ungdomar, efter att de debuterat sexuellt, av missbildningar. Funkar ungefär som en könssjukdom alltså. Missbildningarna är individuellt utformade och synliga. Här finns så mycket tonårsångest. Tonen är melankolisk och sorgsen. Gillade den så mycket! Kolla in teckningarna bara!

Måsteläsning som synes! Egentligen är det mest omslagen som fick mig att koppla ihop dessa båda. Wonder är feel good, Black Hole är något helt annat.