The age of miracles av Karen Thompson Walker

Nu har jag läst ut The leftovers av Tom Perrotta. Det är den tredje boken jag läser av honom och nja ... helt ok fast tveksamt om jag kommer att läsa fler. Men den fick mig att tänka på Karen Thompson Walkers dystopiska debutroman, The age of miracles, som jag fick på bokmässan i Frankfurt förra hösten (i ett uncorrected proof så originalomslaget ser annorlunda ut än på bilden, där jag också visar den svenska översättningen). Den var en av mässans mest hypade böcker och själv kan jag inte sluta tänka på den.

"We didn't notice right away. We couldn't feel it." Så olycksbådande inleds den så man förstår direkt att något underligt har hänt. De första som märker att något inte står rätt till är uteliggare och sopåkare, de som är utomhus även på natten. Myndigheterna meddelar att jorden har börjat snurra långsammare, att dagarna blir längre. Människor reagerar olika, en del följer den vanliga tiden, andra anpassar sig efter den nya. Vissa flyttar ut ur städerna och bildar överlevnadsgrupper. Perspektivet är 11-åriga Julias vilket gör att tonen är både naiv och samtidigt upptagen av så mycket annat som är viktigt i livet.

Det är en stark och välskriven bok som fått mig att fundera mycket över på vilket vis de första tecknen på jordens undergång kommer att visa sig.
I tidskriften Filter nr 27 finns ett reportage om en grupp människor som flyttat ut på landet för att lära sig bli självhushållande. På omslaget står "Redo för undergången. Vet de här människorna något som inte du vet?" Ett tecken i tiden? Och det har kommit många amerikanska böcker i ämnet överlevnad det senaste året så jag skulle vilja kalla det för en trend.

Det är en bra och lättillgänglig bok om ett angeläget ämne. Kan läsas från tonåren och uppåt och kanske få fler att fundera över hur vi förvaltar jorden.